Den 7 september 1829 slog universitetsstudenten Jacob Wilhelm Blomdahl ihjäl sin studiekamrat Andreas Emanuel Landén i en studentkasern belägen på hörnet av S:t Annegatan och Adelgatan i Lund. Fallet utreddes av Lunds universitet som fann Blomdahl skyldig till mord och avrättade honom den 16 april 1830.
Både mördaren och offret var teologistudenter vid Lunds universitet, och mordet och den efterföljande rättegången ledde till debatt kring både studenternas liv och leverne och universitetets svårigheter att genomföra sina skyldigheter när det kom till att utreda och beivra allvarliga brott.
Det var först efter mordet som studentkasernen där Blomdahl mördats började kallas Locus Peccatorum och fallet benämndes alltså inte som ”Mordet i Locus Peccatorum” när det fortfarande var färskt. Locus peccatorum är latin och betyder ungefär syndernas hus.
Bakgrund
Offret Andreas (Anders) Amanuel Landén
- Född i Morlanda socken i Bohuslän den 7 augusti 1807.
- Son till kronomagasinsförvaltaren Anders Landén och Christina Catharina Insulander.
- Studerade vid Uddevalla lägre lärdomsskola innan han flyttade till Lund för att studera teologi.
- Medlem av Göteborgs nation i Lund sedan den 8 oktober 1825.
Jacob Wilhelm Blomdahl
- Född i Starrkärr i västra Västergötland den 12 januari 1804.
- Son till prosten Johan Ulric Blomdahl.
- Studerade vid Göteborgs gymnasium innan han flyttade till Lund för att studera teologi.
- Blev medlem i Norrlands nation den 4 oktober 1825, men bytte redan den 31 oktober till Göteborgs nation.
- Diagnosen ”nervfeber” ledde till ett uppehåll i studierna 1826-1827. Återvände till Lund vårterminen 1828.
- Flyttade till studentkasernen på hörnet av S:t Annegaten och Adelgatan sommaren 1829.
- Hade innan mordets inträffade fått faderns godkännande att hoppa av studierna för att ta värvning vid Wendes artilleriregemente i Kristianstad. Enligt denna plan skulle han lämna Lund den 9 september 1829 för att bege sig till Kristianstad.
Mordet
Den 7 september 1829 kom de två lundastudenterna Blomdahl och Landén i bråk när den sistnämnde besökte sin nationskamrat i dennes bostad i studentkasernen. Exakt vad som låg bakom bråket reddes aldrig ut, men en skuld på två riksdaler som Blomdahl försökte få Landén att betala tillbaka skulle ha kunnat vara en bidragande orsak till att bråket övergick i handgemäng.
Efter att våldsamheter hade utbrutit beväpnade sig de båda med varsitt gallerjärn och började fäktas, och Blomdahl lyckades få in en träff i huvudet på sin motståndare. Landén förlorade medvetandet men Blomdahl fortsatte ändå att misshandla honom med gallerjärnet samt med sparkar och slag.
Efter att Landén avlidit placerade Blomdahl kroppen i sin garderob och städade nödtorftigt upp blodet efter slagsmålet. Därefter tog han med sig kroppen ut och gömde den i det avträde som tillhörde studentkasernen, innan han gick vidare för att äta kvällsmat.
Klockan två var det dags för Blomdahl att flytta kroppen igen. Han återvände till avträdet, tog av de flesta av Landéns kläder för att försvåra identifiering av liket, och började sedan släpa iväg kroppen. Planen var att dumpa den döde utanför staden, men en bit in på Adelgatan orkade han inte längre utan lämnade kroppen utanför det hus där rector magnificus Anders Otto Lindfors bodde.
Blomdahl gjorde inte något försök att fly från Lund, utan återvände omedelbart hem igen till studentkasernen.
Alternativ hypotes
Enligt stadsfogden och studentnationsgenealogen Carl Sjöström är hela historien om fäktningen med gallerjärnen bara ett påhitt av Blomdahl för att få historien att låta lite bättre. Enligt Sjöström ska Blomdahl ha mördat Landén när denne låg och sov hemma hos Blomdahl, och motivet ska inte ha varit bråk om pengar utan svartsjuka – de båda studenterna ska ha varit rivaler om samma kvinna. Enligt Sjöström är ett mord på en sovande Landén förklaringen till varför inga skador uppstod på Blomdahl och varför Landéns kropp hittades avklädd.
Kroppen hittas
Redan klockan fem på morgonen den 8 september hittade nattvakten Landéns kropp utanför rector Lindfors hem. Kroppen var då i mycket dåligt skick, men en tvätterska kände igen Landéns skjorta och kroppen kunde på så vis identifieras.
Från kroppen gick ett spår av blod till studentkasernen, där man påträffade en nedblodad Blomdahl i ett studentrum som också bar tydliga spår av dödsmisshandeln. I Blomdahls rum fann man också så småningom både Landéns plånbok och nyckel.
Blomdahl häktades.
Obduktion
Obduktionen genomfördes av bataljonsläkare Arvid Sture Bruzelius. Av obduktionsrapporten framgår bland annat att:
- Huvudskålens vänstra sida var fullständigt krossad
- Bröstet hade flera sår åsamkade av ett spetsigt föremål
- Levern hade brustit på grund av kraftigt våld mot buken
- Läpparna var spräckta och flera tänder var utslagna
- På vänster arms baksida fanns minst 35 sår och skador, vilka obduktionsläkaren gissade hade uppkommit när Landén försökt skydda sitt huvud mot angrepp.
Begravning
Andreas Emanuel Landén begravdes på Norra kyrkogården i Lund den 11 september 1829. Vid begravningen närvarande en stor skara studentkamrater och lärare, och Assar Lindeblad läste upp sin specialkomponerade dikt ”Wid Studeranden Anders E Landéns Graf”.
Rättsligt efterspel
Dom
Blomdahl häktades mycket snart efter mordet. Han nekade till en början, men erkände så småningom. Dom avkunnades av universitetets större konsistorium den 29 september 1829.
På den här tiden hade universitet i Lund en egen akademisk jurisdiktion, varför det var universitets uppgift att genomföra förundersökning och rättegång, samt avkunna dom i fallet.
Professor Jacob Sönnerberg argumenterade för livstids fängelse, men resten av konsistoriet – inklusive rector magnificus – röstade för att Blomdahl skulle avrättas genom halshuggning och att kroppen skulle grävas ned på avrättningsplatsen. Större konsistoriets dom bekräftades av hovrätten och högsta domstolen, och nådeansökningar inlämnade till kung Karl XIV Johan beviljades ej.
Avrättning
I väntan på verkställan satt Blomdahl häktat i Malmö, men universitets begäran om att även avrättningen skulle ske där hörsammades ej. Lund saknade skarprättare och det var också svårt för universitet att få ihop tillräckligt med folk för den obligatoriska spetsgården kring avrättningsplatsen på Norra Fäladen. Länsskarprättaren tillkallades och en kungörelse lästes upp i domkyrkan om att en person från varje husnummer var skyldig att delta i spetsgården.
Jacob Wilhelm Blomdahl halshöggs i Lund den 16 april 1830. Kravet på att kroppen skulle grävas ned på avrättningsplatsen mildrades och nedgrävningen skedde istället i utkanten av Norra kyrkogården i ett område som normalt användes för begravning av personer som begått självmord.