Svea hovrätt meddelade dom i det s.k. Kungsholmen-målet. I målet var fyra sextonåriga pojkar åtalade för att ha misshandlat en annan pojke till döds. En femte pojke åtalades för att ha anstiftat misshandeln. Vid tingsrätten fälldes tre av pojkarna för grov misshandel och grovt vållande till annans död. Tingsrätten bestämde påföljden till sluten ungdomsvård i tre år. Åtalet mot den fjärde pojken ogillades. Den pojke som åtalats för anstiftan fälldes och dömdes till ungdomsvård.
I hovrätten yrkade åklagaren ansvar för mord medan de åtalade pojkarna yrkade att bli frikända eller i vart fall att få ett lindrigare straff.
Hovrätten finner att det är ställt utom rimlig tvivel att de tre pojkar som fälldes i tingsrätten har deltagit i misshandeln. I likhet med tingsrätten finner hovrätten att ingen av dem har haft uppsåt att döda och dömer därför dem för grov misshandel och grovt vållande till annans död.
Hovrätten finner vidare att bevisningen mot den fjärde pojken inte är tillräcklig för en fällande dom och ogillar åtalet.
När det sedan gäller påföljden konstaterar hovrätten att de brott som de tre pojkarna dömts för är mycket allvarliga. Om de varit vuxna skulle straffet ha blivit fängelse i sex år. Enligt gällande lagstiftning ska dömdas ungdom beaktas i sänkande riktning vid straffmätningen.
Enligt vedertagen praxis innebär det att en sextonåring ska ha ungefär en fjärdedel av det straff som en vuxen person hade fått. Vidare ska det beaktas att en ungdom, som döms till sluten ungdomsvård i stället för fängelse, avtjänar hela straffet och inte blir villkorligt frigiven efter att ha avtjänat två tredjedelar av strafftiden. Det är inte avsett att det faktiska frihetsberövandet vid sluten ungdomsvård ska pågå längre än vid ett fängelsestraff. Mot bakgrund av dessa omständigheter har hovrätten bestämt tiden för den slutna ungdomsvården till ett år.
Åtalet mot den femte pojken, som i tingsrätten fälldes för anstiftan till misshandel, ogillas av hovrätten. Hovrätten finner det visserligen utrett att pojken uppmuntrat en av sina kamrater att misshandla målsäganden men finner samtidigt att det inte har kunnat utrönas om kamraten, i den tumultartade situation som rådde vid det aktuella tillfället, ens uppfattat detta. För att någon ska dömas för anstiftan krävs dessutom att den anstiftade inte hade företagit gärningen utan anstiftarens agerande, vilket hovrätten inte heller finner visat i målet. Åtalet mot honom har därför ogillats.
***
Tings- och hovrättens dom för nedladdning: http://www.mediafire.com/?3f1cptbigly3a- Stockholms tingsrätt (2008-01-07)
Mål nr B 20371-07 - Svea hovrätt (2008-05-06)
Mål nr B 418-08
: Mordet på Riccardo Campogiani i Stockholm 2007 (läst 2248 gånger)
