0 medlemmar och 1 Gäst tittar på detta ämne.
När det gäller Marina Johanssons försvinnande så är brottsrubriceringen är fortfarande mord men åklagare Per-Åke Kvarnström har tidigare sagt till GT.se att han inte tror att det räcker med att kvarlevorna identifieras för att man ska få till en resning i fallet.- Vi behöver även få fram någon typ av teknisk bevisning som binder vår gärningsman till fyndplatsen.
Det här brevet nedan skrev Marina till F.S.Det är värt att ta del av. Här inser man snabbt vilken intelligent, kännandeoch insiktsfull människa denna tjej var! Från sidan 1142 i FörundersökningsprotokollÄlskade Fredrik,Min kärlek till dig är i fara, den drunknar i nedåtgående mående. Om det ska finnas någon chans för den som behöver det hända drastiska saker i vårat förhållande. Jag har krävt att jag måste få egen tid, tid för mig själv att tänka efter. Sammanhängande tid när du inte är här. Det var odiskutabelt för mig och det tror jag att du förstod, vad hände efter det? Ingenting. [/color]Det gick tillbaka till att vara som tidigare, som om jag bara skulle ha glömt allt och vi kunde fortsätta som förut. Så som vi har det kan vi inte ha det. Jag mår för dåligt och jag kan inte fortsätta att utsätta mig för psykiskt lidande som tar sig fysiska uttryck längre. Du gör att jag mår så dåligt psykiskt att det får fysiska uttryck. Mitt hjärta bankar så hårt att det gör ont i bröstet. Jag biter ihop käkarna så hårt att jag får spänningshuvudvärk. Du gör mig så ledsen med ditt sätt, exempelvis rökningen att du får mig att må illa. Jag sover inte bra. Jag ligger och vänder och vrider mig, oroar mig, känner mig dum och utnyttjad. Det är inte meningen att jag skall känna så här. Jag känner i kroppen att jag vill gråta, men det kommer väldigt sällan tårar. Jag känner mig så otroligt dum och utan hopp. Du ger mig inget att tro på. Det gör mig ledsen. Du vet att din historia skrämmer och oroar mig. Jag vill inte vakna upp en dag med kronofogden eller polisen knackande på dörren. Jag vill inte heller ha något att göra med ditt, dina barns mamma eller ha dina barn i mitt hem. Men du har rätt till dina barn och du borde vilja ta ett ansvar för dom. Det som tillhör dig är ditt ansvar och du borde vilja göra det bättre för dem än vad dina föräldrar gjorde för dig. Din historia som missbrukare gör mig mest.. gör sig mest påmind av allt. Ditt sätt att manipulera mig till att tro att du gått ifrån skiten blir så dåligt trovärdigt när du berättar för mig att du slutat röka sedan två dagar och sedan två dagar senare så kom jag på dig med att precis ha rökt och varför då? För att det var en stressig dag. Det är du som lurar dig själv med sådana svar och på köpet får du mig att känna mig utnyttjad och dum.Med kärlek Marina
Fallet Marina har besvärande mycket likheter med Linda Chen - om inte värre, när man kan gå in och missa stora blodfläckar och hittar på massa konstiga ursäkter istället för att förvissa sig om att hon inte utsatts för brott.
Goderafton Zappa!Here we go again Låt oss hoppas att likheterna med Chen/ Alm stannar där så vi slipper ödsla rättvisan med fler rövarhistorier.. Vad gäller Marinas gripande brev så skulle det inte förvåna mig om vi har den utlösande faktorn där. Han: En haschtomte som tackar för sitt välstånd genom att bära sig åt som ett svin. Hon: En kvinna som fått nog och inte längre tänker finna sig i förnedringen. Hela brevet är väl skäl nog att börja bråka om, men när han faktiskt inser att han är på väg ut i "tomma intet", får jag en känsla av "då ska ingen annan heller ha dig" resonemang, eftersom den typen av missbrukare inte sällan är både paranoida och svartsjuka. Lägg därtill i teorin en potentiell snetändning, en kvinna som står på sig och svarar emot samt ett vapen i källarn.. //C´mon
Tidslinje: Detta har hänt2010: Marina Johansson och sambon gör slut men sambon får bo kvar i källaren i villan i Spekeröd. När Marina till slut ville att han skulle flytta, tror familjen att han inte kunde hantera det.27 juli 2010: Marina ses för sista gången i livet ute på Orust. Tillsammans med sin exsambo som fyller år.28 juli 2010: Vittnen ser hennes bil köra i väg från villan i Spekeröd. Någon gör ett stort bankomatuttag på Marina Johanssons bankkort vid Stora Höga.2 augusti 2010: Föräldrarna polisanmäler försvinnandet.5 augusti 2010: Hittas Marinas bil en silverfärgad Hyundai parkerad på pendlarparkeringen vid Stora Högas station. Samma dag grips exsambon och delges misstanke om mord.6 augusti 2010: 37-åringen häktas som skäligen misstänkt för mord.13 augusti 2010: 37-åringen släpps. Han är fortsatt misstänkt men på fri fot utan reseförbud eller restriktioner.17 augusti 2010: Fler än 100 poliser deltar i en stor sökning i villans närområde och skogen strax intill.5 januari 2011: De nya hyresgästerna i Marinas villa hittar vid ombäddning en stor blodpöl i dubbelsängen i sovrummet och polisen larmas. Dessutom ett kulhål i en av sovrumsväggarna.30 Mars 2011: Den misstänkte 37-åringen, som varit på fri fot sedan augusti grips på nytt av polis.1 april 2011: 37-åringen häktas den här gången på sannolika skäl, den starkare misstankegraden, för mord på Marina Johansson.12 augusti 2011: Kammaråklagare Per-Åke Kvarnström åtalar exsambon som hunnit fylla 38 år i häktet misstänkt för mord på Marina Johansson.22 augusti 2011: Mordrättegången i Uddevalla tingsrätt inleds.31 augusti 2011: Uddevalla tingsrätt försätter 38-åringen på fri fot.16 september 2011: Uddevalla tingsrätt ogillar mordåtalet och konstaterar att åklagaren inte ens lyckats visa att den försvunna Marina Johansson är död.7 november 2011: Hovrätten i västra Sverige tar upp målet igen efter att åklagaren överklagat den friande tingsrättsdomen.12 november 2011: På familjens initiativ hölls en välbesökt minnesgudstjänst i Klädesholmens kyrka.15 december 2011: Även hovrätten friar 38-åringen. Domstolen köper det mesta av åklagarens argument men säger att han inte bevisat att hon mördats än mindre att 38-åringen är mördaren.Januari 2012: Åklagarnas utvecklingscentrum i Göteborg samt riksåklagaren prövar om det är möjligt att begära resning i högsta domstolen men kommer fram till att begära resning.6 mars 2012: 38-åringen ansöker hos justitiekanslern om skadestånd på 250 000 kronor för de fem månader han satt oskyldigt häktad misstänkt för mord.14 april 2012: Missing People arrangerar stor skallgångskedja efter Marina och hittar en inplastad madrass med benrester inuti.
Kontrollbehov i sjukliga mått verkar vara den gemensamma nämnaren för alldeles för många av mord på kvinnor. Tror inte han klarade av att Marina såg honom om han var. Det verkar också finnas barn och en f.d. partner som möjligen sett exakt samma mönster hos den här "haschtomten"
Marina formligen kryper för honom i brevet och berättar hur trevligt de skulle kunna ha det OM bara...Hon berättar om hur förfärligt dåligt hon må. Hon har hjärtklappning, oro, rädsla, magkramp och gnisslar tänder, har stresshuvudvärk
PressmeddelandeÅtalad för mord i Spekeröd frikänd[2011-09-16] Uddevalla tingsrättUddevalla tingsrätt har i dag meddelat dom i ett mål angående mord den 28 juli 2010 i Spekeröd. I målet var sambon till en kvinna åtalad för att ha dödat henne den dagen i parets gemensamma bostad, sannolikt genom att skjuta henne i huvudet med en pistol, och sedan gömt hennes kropp.Problemet i målet är att varken kropp eller pistol har hittats. Däremot påträffades det en stor blodfläck i kvinnans säng i januari 2011 och det fanns också ett kulhål med en mycket liten benbit i väggen bredvid sängen. Det blev utrett att blodet kom från kvinnan. Däremot gick det inte att säga om benbiten kom från en människa eller ett djur. Det finns ingen teknisk bevisning som styrker att mannen hade dödat kvinnan där och då åklagaren påstod. Dessutom är det tänkbart att hon försvunnit av någon annan anledning än att mannen dödat henne. Det kan inte uteslutas att hon lever. Och om hon är död kan någon annan än mannen ha dödat henne. Tingsrätten ansåg därför att åklagaren inte hade lyckats bevisa att mannen var skyldig till mord.Lagmannen Lars Friman säger att åklagaren egentligen bara presenterat ett scenario som beskriver vad som kan ha hänt. Problemet för åklagaren är att alla bitarna i hans pussel inte passar ihop. Domstolens avgörande får inte baseras på ett helhetsintryck av utredningen utan måste alltid grundas på hårda fakta. Här saknas det sådana fakta på avgörande punkter.Eftersom åtalet för mord ogillas får målsägandena inget skadestånd.Den åtalade döms för ringa narkotikabrott till böter. Han behöver inte betala böterna eftersom de avräknas mot den långa tiden som han varit häktad i målet.http://www.uddevallatingsratt.domstol.se/Om-Sveriges-Domstolar/Pressrum/Nyheter-och-pressmeddelanden/Atalad-for-mord-i-Spekerod-frikand/
Förhoppningvis börjar det bli en opinion om vad skattemedlen avsatta för rättsväsendet egentligen används till. Och förmodligen börjar folk förstå hur nonchalerat våld och mord påverkar och vad det säger om allmäntillståndet i samhället. Sedan mordet på Eva Magnusson vet vi också hur mycket fyndiga förklaringar det kan finnas till att en kvinnas blod finns lite här och där- som i klockan i det fallet, eller i sängen i det här fallet...det är märkligt hur påhittig man kan vara för att bortförklara försvunna personer och deras kroppsdelar...
Problemet som Alfa nämnde, är att det inte finns lagligt befog för proaktiva resurser av det slaget när det kommer till utsatta kvinnor (eller män för den delen) Först när personen själv tar steget att söka hjälp börjar samhällets kvarnar att mala, men på tok för långsamt och oftast för sent. Det är ju nätt o jämnt att de mal när det faktiskt är för sent, dvs när personen redan är död..
Marinas död kan NU ses som ett 'spaningsmord' från det att anmälan kom in om hennes försvinnande. Hon visste. Hennes anhöriga visste. Polisen och åklagarna visste i vart fall från det att blodfläckarna och kulhålet hittades. Men tingsrätten och hovrätten visste inte. Vi får väl se hur de nu ska återställa förtroendet hos kvinnor och barn för rättsväsendet. Det är makaber läsning att ta del av skrivningarna om hur domstolarna bedömt blodfläcken (det är en enorm mängd blod) och kulhålet och komma till slutsatsen att Marina kan lika väl ha åkt till en bekant någon annanstans i världen.
Kungen av bortförklaringar torde väl ändå vara Mats Alm, och det var väl egentligen då som rättsväsendet ifrågasattes på allvar. Skillnaden mellan Evas "tomte" och Alm var att det i Evas fall fanns tillräckliga tekniska bevis och det facto att hon inte hamnat utspridd i säckar av naturliga orsaker, vilket man inte med säkerhet kunde fastställa vid Lindas dödsfall. Vad gäller Marina är det i allmänhetens ögon lika självklart att hon inte begått självmord i sängen och släpat sig själv till skogs inlindad i madrassen. Förhoppningsvis har man funnit tillräckligt med starka bevis som binder GM.
En betydande skillnad i EM-fallet i Örebro är att hon hade kunniga vänner och nära anhöriga, som direkt insåg vad det var frågan om. De kunde också direkt peka ut en misstänkt, som polisen kunde spana på. Man kunde under den tiden samla in en mängd bevisning och så kom det in tips, tips och tips. Och relativt tidigt hittades kroppsdelar och snabbt, även i detta spaningsmord, insåg att något annat än mord kunde det inte röra sig om. Det stora problemet skulle vara att det absolut krävdes att mordplatsen säkrades och bevisades vara exakt rätt plats. Varför? Om de misstänkte hade mördat henne vid en strand och alla tekniska bevis var borta, skulle han då inte kunnat fällts för mord?? För det fanns väl ingen inom hela rättsväsendet som skulle komma på tanken att EM dött naturligt, styckat sig själv eller möjligen av den fd partnern som skulle blivit rädd att bli fälld för mord och "panikstyckat".Marinas anhöriga kände till situationen och man hade daglig kontakt. Anmälan om försvinnandet kom in 4-5 augusti. Misstankar om vem som skulle kunnat gjort henne illa framfördes och inom en vecka är sökning igång. Hennes hem är välordnat och väl skött. Av hennes brev framgår att "sambon" inte är sambo, men hon är bussig och låter honom bo där. I källaren. Några vittnen/tips kommer in om att hon nog velat sticka iväg själv. Anhöriga är oroliga och söker i skogarna kring hennes hem. På flashback smutskastas hon och de anhöriga känner sig övergivna. När kom det fram att det hade funnits en pistol i marinas ägo? Vem skötte hennes hus och hem sen hon försvunnit. Obs försvunnit och inte mördats. Men visst är något allvarligt fel i rättssystemet när en kvinna hellre än att anmäla till polisen sätter sig och försöker hantera en sådan person ensam. Möjligen med lite stöttning av anhöriga. Den bristen på tillit hos kvinnor för rättsväsendet är den stora katastrofen.